Dum pownie, hoppning, smärta

axelinaackie.blogg.se / 18 Januari, 2014 - 21:03 / Allmänt

 
Sammanfattade vad detta inlägget ska handla om ganska så bra i rubriken. Så tycker ni att det låter intressant borde ni läsa allt. 
 
Idag hoppade jag, det var första gången på över en månad för både Polo och Bosse, dom var lite ringrostiga kan man säga. Ambra fick sig några språng också idag när vi ändå höll på.
 
Ambra: Haha, vad roligt det känns att skriva Ambra! 
Jag började med att rida fram på graman, hon var lugn och fin i traven, bra i handen och eftergiven i halsen. Sen i galoppen lät jag henne galoppera i en lite större galopp och stod upp i lätt sits. Tror att hon gillar det mer än att man sitter ner, då blir hon lite skuttig. 
Hoppade sedan några få språng på en linje med 5 galoppsprång, tränade på att hålla galoppen genom svängen och inte backa innan hindret. Det gick jätte bra, hon hoppade väldigt käckt och var på ett gladerliget humör! Sedan fick hon lindade framben (bra va Clara!) 
 
Bosse: Bosse avskyr när nosgrimman/snokremmen sitter hårt eller klämmer så jag testade att ta av snoken idag. Tänkte att det kunde vara kul att prova. Han kändes jätte harmonisk i munnen så jag tror att han gillade det, han var också väldigt duktig när jag red fram. 
Sen när jag skulle hoppa höll jag mig på max 1m, högre hade jag inte vågat hoppa idag med tanke på hans rosenrasande humör! Han var ganska trasslig med att svänga till höger och var inte framme för skänkeln ett dugg till en början, Sen efter en liten stund skärpte han sig och det gick rätt så fint i slutet faktiskt! Då var han mer framme och glömde bort att han inte ville svänga till höger. 
Hans jag-vill-inte-svänga-till-höger beteende blir värre när han bara rids i ridhuset så jag skulle verkligen vilja rida ut och galoppera rakt fram i snön men det måste komma mer snö och den måste packa sig innan underlaget är tillräckligt bra... 
 
Polo: Nu kommer det roliga! Alltså Polo är den skummaste häst jag träffat, men jag älskar honom ändå. ^^ 
Idag kändes det som att han var 4 år och hade blivit hoppad 2 gånger i sitt liv typ. 
Det började med att han var jätte rädd för de 2 hinderna som stod uppställda när jag red fram men han lugnade ner sig efter ett tag och var ganska fin när jag red fram. 
Sen styrde jag mot räcket jag skulle hoppa fram på (60cm typ) och då smet han förbi en gång. Han kom lixom på att hinderna var ju farliga!
Sen när jag kom nästa gång hoppade han det jätte snällt, som om inget hade hänt. Galopperade över räcket några gånger och det gick prima.
Sedan bytte vi till oxern som vi hade gjort om till ett räcke men ändå ett nytt hinder. 
Kom i en skaplig galopp och tänkte att nu när han är inne i flowet ska han väl inte tramsa (hindret var ca 70cm) Då ska den lilla bögen vika på sidan så att stackars jag med mitt onda ben ramlar av och landar SÅKLART på mitt onda ben. Alltså jag vet inte om jag ska skratta eller gråta... 
Hoppade iallafall upp igen med lite ondare i benet än innan och fortsatte ridpasset. Det gick bara bättre och bättre och i slutet gick det grymt bra. Hoppade inte mer än 110 typ men han hoppade grymt fint ändå, har fortfarande kvar känslan i kroppen från ett jätte bra språng han hoppade. 
Summa summarum är jag jätte nöjd med Polo, iallafall sista hälften...
 
Vet inte om det var någon som orkade läsa allt detta, haha!


Postat av: Anonym

Haha ditt liv är ju typ en komedi :D

Svar: ja jag känner det med, haha!
None None

2014-01-19 @ 09:38:29


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: