Finns nu på: www.aph.blogg.se 

Bosses runda var faktiskt bra. Red bra och fick ett bra flyt genom hela banan förutom på ett hinder. Han gjorde bra språng och kändes försiktig. 

När vi var i Tyskland red vi alltid tillsammans med väldigt duktiga ryttare. Det var Rolf-Göran och hans beridare som red på väldigt fina hästar. Det var så skönt att rida tillsammans med dom för att man skärpte automatiskt till sig. Det var som att man tolereade mindre misstag och jag gjorde verkligen mitt bästa varje steg. Man vill ju inte vara smäst så därför blev det att jag tog det hela på större allvar. 

 

Rider jag däremot tillsammans med en häst som inte går på tygeln och är allmänt jobbig, då nöjer jag mig om den hästen jag sitter på går snällt och fint och håller sig på mattan. Mina krav sänks helt plötsligt. 

Om det sen kommer in en äkta dressyrhäst som gör byten vartannat och piruetter, då skulle nog mina krav höjas igen, jag skulle se på den dressyrhästen och tänka att det hade varit coolt att kunna göra så och sedan sträva efter det. 

 

Varför är det så då? Jag tror att det är för att man jämför sig för mycket med andra. Det är kanske inte så konstigt eftersom att det gör dom allra flesta. Men det är lite lustigt att jag rider bättre om jag rider tillsammans med bra ryttare, iallafall när jag rider på marken. 

Frukosten idag, mmhh

Ni ska få se bild sen när allt är klart men det kommer ta ett litet tag då allt ska målas, spacklas, torka osv. 

Men här är en bild på galgarna! 

OCH!! Vi såg även Erik och Kian från PH, fräckt ändå 

Igår somnade Elenya in. Hon fick kolik och det var andra gången på mindre än en månad. Efter 3 bukoperationer och ytterligare 3 kolikanfall gick det inte mera. Hon fick smärtstillande men svarade inte upp på det och en fjärde operation skulle inte gått. 

 

Det är så hemskt. Att inte veta vad som häner efter döden eller var hon är nu eller hur hon mår. Jag vet ingenting. Jag vet inte ens om hon mår bra och dessa frågorna kommer jag aldrig att få svar på. Jag saknar henne så mycket och vetskapen om att jag aldrig, någonsin mer kommer att få se henne och att jag inte kan göra någonting ger mig panik. Jag ångrar att jag inte visade henne mer uppskattning än vad jag gjorde när hon var vid liv och visade hur betydelsefull hon var.

 

Det är så hemskt att se hennes träns hänga på kroken, gå förbi hennes tomma box och behöva sudda ut hennes namn på tavlan. 

 

Att hennes sista timmar vid liv skulle vara smärtsamma var det sista jag ville. Och jag kan inte säga "jag är glad att du slipper lida" för det har jag verkligen inte någon aning om. Det enda jag kan göra är att hoppas att du har det bra men ibland räcker det inte till. Det enda jag vet är att jag slipper se henne lida, men tänk om hon fortfarande inte mår bra. För vem fan vet det? Att döden ska vara något fridfullt och positivt är bara någonting vi intalar oss själva för att vi inte vet bättre. 

 

Att vi människor ska bestämma om hästarna får leva eller inte känns så fel, som att någon skulle komma och ta livet av mig när jag kanske skulle velat fortsätta leva mitt liv. Jag vet inte vad Elenya ville.

 

Jag vet inte vad mer jag ska säga, jag har aldrig varit såhär ledsen även om det kanske inte märks hela tiden. 

Elenya, jag vill dig allt det bästa och jag önskar att det inte skulle blivit såhär, jag saknar dig och jag kommer aldirg hitta någon så bra som dig. Vila i frid.

Dessa dagarna har varit väldigt lärorika och det har varit så himla kul och häftigt att rida tillsammans med så bra ryttare och ingen mindre än Rolf-Göran. 

Visar er lite bilder nu från resan :) 

Bloggningen kommer bli lite dålig nu de närmsta dagarna, men när jag kommer hem kommer ni att få läsa utförliga rapporter om min resa ! :) 

Är riktigt trött nu, klockan är 21.47 och jag är påväg hem från stallet. Väl hemma ska jag äta middag och packa ihop alla kläder som jag ska ha med mig. Imorgon klockan 9 rullar lastbilen från stallet och mot Germanyyyy! 

Dock gillar jag verkligen att känna mig som jag gör nu, utmattad. Det känns som att jag har gjort massa nytta och verkligen varit aktiv och det är så skönt!